Cyklade vidare efter den orangemarkerade stigen som blev stenigare och stenigare ju längre fram man kom. Till slut sgå jag vindskyddet och parkerade. Dock visade telefonen 60 meter åt andra hållet. Så det var bara att gå ditåt men det var fastfrusen vass i vägen. Orkade inte gå runt så jag provade att gå över. Tyckte att jag sjönk ner lite och provade nästa tuva, ett knastrande av att isen gav vika. Tog nästa och hoppade med lätta steg framåt. Nånstans blev jag blöt, men inte så att det gick igenom till strumpan.
Lådan hittades lätt i alla fall och sen tog jag stigen tillbaka till cykeln. Tänkte att jag kunde fortsätta på stigen för att komma ut på vägen och fortsatte alltså. Det blev mer sten och det började komma fällda träd över stigen. Tog upp mobilen och tittade på kartan, nu var jag långt åt väster och inte norröver som jag hade tänkt. Funderade hur jag skulle göra, men beslutade mig för att cykla tillbaka, jag visste ju att den var bra, men det var mycket längre till den cach jag hade tänkt att ta.
Så här i efterhand var det ett klokt beslut, en väg är lättare och skönare att cykla på. Tänkte att då kanske den där bilen med personal var borta också, men icke. Han stod där med dörren öppen och fipplade med något. Det får helt enkelt bli något senare.
